Skilsmässan..
Hon tillbringade första dagen med att packa sina saker i katonger o väskor.
Andra dagen kom flyttfirman o hämtade sakerna.
Tredje dagen satte hon sig för sista gången ned vid deras vackra matsalsbord
med levande ljus, satte på lite lugn bakrundsmusik o festade på ett halvkilo räkor,
en burk kaviar o en flaska chardonnay.
När hon ätit färdigt gick hon runt o varje rum o stoppde in halvätna räkskal doppade i kaviar inuti alla gardinstänger.
Sedan rengjorde hon köket o lämnade huset.
När maken återvände med sin nya flickvän var allt lycka o glädje de första dagarna.
Sen började, sakta, huset att lukta.
De försökte allt, damsög, torkade, tvättade golven, vädrade med fönstren vidöppen.
Ventilationskanalerna kollades för att hitta eventuella döda gnagare, mattorna kemtvättades,
luflrenare o dftblock hängdes upp överallt.
Anticimex kallades in o satte gasbekämpningsmedel varvid de nu inte fullt lika lyckliga paret tvingades flytta ut några dagar.
Till slut revs de dyra tapeterna av ull ut o ersattes men inget hjälpte.
Folk slutade komma på besök.
Hantverkare o repararörer vägrade arbeta i huset. hembiträdet stutade.
Stutligen stod paret inte ut med stanken längre utan de beslöt sig för att flytta.
En månad senare hade de inte fått huset sålt, trots att de halverat priset.
Rycktet gick o till sist vägrade de lokala fastighetsmäklarna att svara på deras telefonsamtal.
Till slut var de tvugna att ta ett stort banklån för att betala sitt nya hus.
Exhustrun ringde mannen o frågade hur de stod till.
Han berättade hela historien om de ruttna huset.
Hon lyssnade artigt o sa att hon saknade sitt gamla hem förskräckligt mycket o skulle tänka sig att köpa huset.
I tron att hans exfru inte visste hur pass illa huset luktade gick han med på att sälja till henne för tiondelen av marknadspriset, på vilkor att hon skrev på samma dag.
Till mannens glädje gick hon med på de.
En vecka senare stod mannen o hans flickvän leende o såg flyttgubbarna komma o hämta allt för transport till de nya huset.
inklusive gardinstängerna...
Andra dagen kom flyttfirman o hämtade sakerna.
Tredje dagen satte hon sig för sista gången ned vid deras vackra matsalsbord
med levande ljus, satte på lite lugn bakrundsmusik o festade på ett halvkilo räkor,
en burk kaviar o en flaska chardonnay.
När hon ätit färdigt gick hon runt o varje rum o stoppde in halvätna räkskal doppade i kaviar inuti alla gardinstänger.
Sedan rengjorde hon köket o lämnade huset.
När maken återvände med sin nya flickvän var allt lycka o glädje de första dagarna.
Sen började, sakta, huset att lukta.
De försökte allt, damsög, torkade, tvättade golven, vädrade med fönstren vidöppen.
Ventilationskanalerna kollades för att hitta eventuella döda gnagare, mattorna kemtvättades,
luflrenare o dftblock hängdes upp överallt.
Anticimex kallades in o satte gasbekämpningsmedel varvid de nu inte fullt lika lyckliga paret tvingades flytta ut några dagar.
Till slut revs de dyra tapeterna av ull ut o ersattes men inget hjälpte.
Folk slutade komma på besök.
Hantverkare o repararörer vägrade arbeta i huset. hembiträdet stutade.
Stutligen stod paret inte ut med stanken längre utan de beslöt sig för att flytta.
En månad senare hade de inte fått huset sålt, trots att de halverat priset.
Rycktet gick o till sist vägrade de lokala fastighetsmäklarna att svara på deras telefonsamtal.
Till slut var de tvugna att ta ett stort banklån för att betala sitt nya hus.
Exhustrun ringde mannen o frågade hur de stod till.
Han berättade hela historien om de ruttna huset.
Hon lyssnade artigt o sa att hon saknade sitt gamla hem förskräckligt mycket o skulle tänka sig att köpa huset.
I tron att hans exfru inte visste hur pass illa huset luktade gick han med på att sälja till henne för tiondelen av marknadspriset, på vilkor att hon skrev på samma dag.
Till mannens glädje gick hon med på de.
En vecka senare stod mannen o hans flickvän leende o såg flyttgubbarna komma o hämta allt för transport till de nya huset.
inklusive gardinstängerna...
Kommentarer
Postat av: josse
HAHA :D
Trackback
